Hon vandrar långsamt genom staden där jag bor Hon stannar till och sedan säger hon så här Jag har ingenting att säga Nu när orden tagit slut Och det jag har Finns inte kvar
Du försöker att minnas vem du var en gång Men du kan inte minnas Nu står du still försöker ta dig fram
Hon följer vattnet ner till slussen kastar ner En sten i djupet vattnet lockar ringar sprids Och hon tänker om jag bara Kunde vara lika fri Som denna sten Jag kastat i
Hon ville gärna vara god som hennes mor Hon ville spränga livets gränser och förstå Men det är inte lätt då Alla krafter runnit ut Och man är matt Och trött till slut